Hur ärenden avgörs

Beslutsprocessen

Här följer en beskrivning av hur det går till från det att ett ärende kommer in till dess det är färdigbehandlat. Ärendehanteringen styrs av kommunallagen. Varje steg registreras, från det ärendet ankomst stämplas och diarieförs. I diariet går det därför att följa ett ärendes väg, vilka yttranden (kommentarer) som kommit in, vilka beslut som tagits och till vem beslutet skickats.

Yrkanden

Du kan yrka på (föreslå) ett annat beslut än det som föreligger. Du kan ha ett formellt eller ett materiellt yrkande.

Formella yrkanden

Ajournering

Du föreslår att sammanträdet avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp.

Bordläggning

Du föreslår att ett ärende som ska behandlas skjuts upp till nästa sammanträde. Ett beslut om bordläggning innebär att ärendet utan förändringar tas upp igen vid nästa möte.

Återremiss

Du föreslår att ärendet ska återremitteras till (vanligtvis) det beredande organ som lagt ett förslag. När du yrkar på återremiss ska du ange varför ärendet ska återremitteras.

Minoritetsåterremiss eller minoritetsbordläggning

Ett ärende kan bordläggas eller återremitteras om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär det. Enkel majoritet krävs om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.

Materiella förslag/yrkanden

Bifall

Du instämmer i någon annans yrkande eller i föreliggande förslag.

Nytt förslag

Du har ett annat förslag till beslut än det som föreligger eller du begär en ändring i föreliggandeförslag som då blir ett nytt förslag.

Avslag

Du säger nej till någon annans yrkande eller kommunstyrelsens förslag.

Olika yrkanden i samma ärende

Du kan ha ett huvudyrkande och ett alternativ-/andrahandsyrkande. I så fall ska huvudyrkandet vara ett formellt yrkande och alternativ-/andrahandsyrkandet ett materiellt yrkande.

Behandling av yrkanden och förslag (proposition)

Kommunfullmäktige och nämnden måste ta ställning till varje yrkande och förslag som kommit fram under sammanträdet. Ordföranden lägger därför fram förslag till beslut, det som kallas för att ställa proposition på yrkandena. Du ropar ”ja” eller ”nej” beroende på vilket förslag du stödjer. Ordföranden avgör om ja- eller nej-rösterna har majoritet och bekräftar beslutet genom ett klubbslag. Det här sättet kallas för acklamation.

Omröstning

Om du tycker att det inte står klart vilket förslag som vann, kan du begära omröstning genom att ropa ”votering”. Du måste begära omröstning innan ordföranden hunnit bekräfta beslutet med ett klubbslag. Som ledamot har du normalt rätt att avstå från att rösta, men ordföranden måste rösta då dennes utslagsröst är avgörande.

Du kan avstå från att delta i ett beslut

Om du inte vill delta i behandlingen av ett ärende kan du anmäla att du avstår från att delta i beslutet. Du ska anmäla att du vill avstå från att delta i beslutet till ordföranden innan beslutet är fattat. Om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild måste du däremot delta i avgörandet av ärendet.

Du kan reservera dig mot ett beslut

Du kan reservera dig muntligt eller skriftligt om du vill ha en motivering till din reservation. Du måste anmäla din reservation före sammanträdets slut. En person kan anmäla att partigruppen reserverar sig mot beslutet.

Särskilda yttranden och ersättaryttranden

Som ledamot kan du lämna ett särskilt yttrande om du vill utveckla din åsikt i ett beslut som nämnden eller kommunfullmäktige har fattat. Särskilda yttrandet antecknas i protokollet. I nämnderna finns möjlighet för dig som ersättare att lämna ett ersättaryttrande som blir antecknat i protokollet. Den möjligheten finns inte i kommunfullmäktige.

Du ska lämna in särskilda yttranden och ersättaryttranden skriftligt och i elektronisk form till sekreteraren. Du bör lämna in ditt särskilda yttrande eller ersättaryttrande senast fyra timmar före tidpunkten för justering.